… men varit för feg för att frågaCopyright-ikon

Upphovsrätten är ständigt på tapeten, och kanske ännu mer för fotografer än för andra som arbetar i de kreativa näringarna. Foton kan nämligen spridas lite hur som helst på nätet, och användas i sammanhang där man som upphovsman inte vill att de ska vara.

Juridik är mycket viktigt för fotografer. Även den som enbart fotograferar analogt kan få se sina bilder skannas in eller fotograferas av och sedan spridas på nätet. Det kan innebära att bilderna tas ur sitt sammanhang, och t.ex. används i propaganda. Det innebär också – alltid – att bilderna används utan att upphovsmannen får betalt för sitt arbete. Det betyder dock inte att all användning av någon annans bild är otillåten: det finns undantag i upphovsrätten.

För att det ska bli lättare att förstå reglerna som reglerar upphovsrätt går vi här igenom några centrala begrepp.

  • Upphovsman är den som har upphovsrätten till en bild. Denna person är alltid den som har tagit fotografiet, inte den som äger kameran som fotot har tagits med. Detta innebär att det sällan finns mer än en upphovsman till ett foto. Om det är en person som har arrangerat hela bilden, och en annan som enbart har tryckt på knappen, är det den förstnämnda som räknas som upphovsman. Den som har tryckt på knappen på kameran har dock fortfarande vissa rättigheter.
  • Upphovsmannen har upphovsrätt till sitt fotografi, och denna rätt består av två delar: en ideell och en ekonomisk del. Den ideella upphovsrätten innebär att fotografen har rätt att bli namngiven när bilden används, och att hen kan motsäga sig att bilden ändras eller används på ett sätt som är kränkande för fotografens yrkesmässiga anseende. Det går att avstå från sin ideella upphovsrätt, men det går inte att överlåta den på någon annan.
  • Ekonomisk upphovsrätt går däremot att överlåta på någon annan. Den rätten reglerar hur bilden får användas och spridas. Om någon köper rätten till bilden så är det den personen (ofta en juridisk person, alltså ett företag), som bestämmer över bilden, men upphovsmannen ska fortfarande namnges. Den ideella upphovsrätten finns med andra ord kvar. Rättigheterna till en bild kan dock inte säljas vidare, om detta inte regleras i avtalet mellan köparen och upphovsmannen. Därför är det viktigt att som fotograf alltid skriva ut vilka delar av den ekonomiska upphovsrätten som överlåts, och i vilken omfattning, när man säljer rättigheter till bilder. Detta gäller även om formuleringen ”fria rättigheter” används i avtalet. Den formuleringen har ingen juridisk betydelse, och därför är det viktigt att specificera vad man egentligen menar.

En bild kan säljas flera gånger, om inte säljaren har gett köparen ensamrätt på den. Det är vanligt att bilder säljs med villkoret att de bara får publiceras en gång, och då går det alldeles utmärkt att sälja den till alla som vill publicera. För att detta inte ska vara avtalsbrott krävs det dock att det framgår i avtalet att bilden säljs för att publiceras en gång. Tänk på att många bilder som publiceras i tryckta medier också publiceras på nätet. Det gäller bl.a bilder i dagstidningar.